lördag, januari 03, 2009

Autism och aspergers syndrom


(Foto av Fru Pusselbit)
Jag läste en gammal artikel idag. Den hette "Vår sons väg ut ur mörkret" och handlade om ett pars son som konstaterades ha autism.

Artikeln var inte speciellt lång, men intressant. Sonens diagnos var bland annat att han led av "sensory integration disorder" (svårigheter att samordna sinnesintryck), ett tillstånd som karaktäriseras av förhöjd känslighet för en mängd olika stimuli. Ofta saknar autistiska barn inte alls kontakt med omvärlden, utan i stället är de alldeles för medvetna om den. Omvärlden blir helt enkelt för intensiv och påträngande och eftersom de är så känsliga tvingas de dra sig undan.

Det är som att alla sinnesintryck är en enda röra, eller att det är ett oupphörligt dånande brus i öronen eller att lampor är starka som strålkastare, eller att kläderna irriterar huden så att det känns som om de vore fodrade med stålborstar. Kanske att doften av all mat på en restaurang är så stark som om det tillverkades tårgas där... så kanske du förstår lite grand hur tillvaron för en autistisk person kan vara.

En förklaring till varför autistiska personer kan ha svårt för att titta på andras ansikten och speciellt ögonen, kan vara att det rymmer så fantastiskt mycket information och det kan bli för mycket för den autistiske.

Jag vet att son Pusselbit är väldigt känslig för beröring och det är viktigt att be om tillåtelse att få röra vid honom.  Det har alltid varit så, ända sedan han var mycket liten. Vissa kläder och en del ljud har också varit jobbigt genom åren som gått, så vi har varit mycket noga med att ha det tyst och lugnt omkring oss.

Och han är en mycket känslig person, som har stor medkänsla med andra människor. Fast ibland kan allt bara bli för mycket för honom och han måste dra sig tillbaka, innan han kan komma ut till oss igen. Då är det viktigt att han får vara i fred och gå igenom alla intryck i lugn och ro. Speciellt när han kommer hem ifrån skolan, när vi varit borta någonstans, eller något liknande. Nu har han Aspergers syndrom, ungefär som högfungerande autism. Jag lär mig mer och mer om det här för varje dag och det är mycket att lära sig för min son förändras hela tiden och egentligen vet jag bara om hur min sons syndrom yttrar sig, inte hur någon annans gör det. Och kan man egentligen bli helt fullärd om detta?

Något som är det allra viktigaste att veta om det här, är att vi egentligen aldrig kan veta hur han ser på sin omvärld. Jag kan heller inte riktigt veta hur min man ser på världen eller hur någon annan ser på den, för vi är alla olika individer. Vi alla tänker på olika sätt, men vi är alla lika mycket värda!!

23 kommentarer:

Anonym sa...

bra skrivet!
Och håller med dig, man får aldrig glömma oavsett diagnoser eller ej så har vi alla olika personligheter också, som påverkar.

Känner ingen detta med beröring, ljud och ljus och dofter *hehe*

Hoppas ni får en bra och lugn dag!

Anonym sa...

ja, det har du rätt i, ingen vet hur en annan ser på det hela

Anonym sa...

Visst är det så. Vi är alla olika, och hur mycket lättare skulle inte livet bli om omvärlden kunde ta lite hänsyn även till våra brister, alltså vi som blivit klassade som "normala".
God fortsättning på året önskar jag dig. Själv fick jag inte någon bra start och kommer att oroa mig hela helgen (det är en av mina brister att jag mår så dåligt när jag inte klarar det jag blivit ålagd att göra).

Anonym sa...

Godmorgon! Intressant, kan tro att saker och ting är mycket lättare att förtå och ha insikt över då man har en diagnos.. Hoppas att du har haft en skön nattsömn =) Jag får min alldeles snart *kram*

Anonym sa...

Det är jätteintressant, det där. Och så bra att det står mer om det så man kan få en större förståelse.

Anonym sa...

Ja, det är inte alltid lätt med kläder, det skavs och det dras. Skor kan ibland vara nästan omöjligt att hitta, som sitter bra. Speciellt vinterskor. Spindelsonen har sina ideer.

Man tränar lindansning varje dag
:-)

Kram systra di

Lallis - liv och leverne sa...

Ja; alla är lika mycket värda. Det är det viktigaste av allt.
Sedan har vi olika egenskaper, problem, saker i livet som kan ställa till det lite för oss, sjukdomar.

Jag har jobbat mycket med elever som har bpde autism och asperger och jag gillar verkligen detta inlägg.
Ja. Alla är ju olika.
Så är det.
Fast.. för det mesta ganska så lika.
kram Lallis

Anonym sa...

Det är så sant som det är sagt, att vi alla människor är olika men alla är så unika :-)
Vilka fina föräldrar er son har som bryr sig så mycket och är så lyhörda...
Ha en fin lördag !
Kram Maria

Anonym sa...

Hejsan hoppsan! Jag antar att alla med detta säkert uppfattar helt olika fast ändå på många sätt likadant.... Men viktigast är nog som ni gör med gossen :) Ha en bra dag :)

Anonym sa...

Åh, vad fint du skriver, Fru Pusselbit! Och viktigt!
*blir lite tjock i halsen*

Alla borde läsa den här texten.

Kram till dig!

Anonym sa...

Bra skrivet!!

Anonym sa...

bra, starkt berättande! Det är lätt att känna igen sig i det du skriver och man reflekterar över livet! Kramar

Anonym sa...

Just W.o.W är det hon gillar mest, hon har spelat Tibia också men gillar inte grafiken där...Det finns ju hur många sådana här spel som helst och hon har provat flera stycken men W.o.W återgår hon alltid till och där har hon flest "vänner"

//m i @

Anonym sa...

Vad bra du beskriver detta!
Dessutom är alla olika med sina olika personligheter och autism och asperberger ser lite olika ut för alla...spektrat är enormt!

Du behövs kära Pusselbit!
Erika

Anonym sa...

Bra skrivet och helt riktigt, vi är alla lika mycket värda och framför allt kan ingen annan människa bestämma vad någon annan ska tycka och känna, kram =)

Anonym sa...

Det är konstigt, den sista meningen skulle jag skrivit som kommentar!Kram;)

Anonym sa...

Jisses vad bra skrivet. Ville bara säga det.

Anonym sa...

visst är de som du skriver, man kan inte bli fulllärd i en annans värld. alla upplever vi saker olika och de enda man kan göra är att ta hänsyn till att alla har sina personliga zoner som bör respekteras på olika sätt :)

Anonym sa...

Wow vilket bar inlägg - ut me det som bästa inlägg den här veckan! Jag älskar din avslutning om att egentligen vet vi ju ALDRIG hur nån annan ser på verkligheten - med eller utan diagnoser! KRAMAR

Anonym sa...

Mycket fint skrivit ... Det var en fråga som min son fick på en intervju när han var o sökte arbete ... "Har Du "A..." han är mycket orörlig i ansiktiet o visar ingenting när han är ute bla. folk ... och han blir alldeles slut när han varit ute o efter en arbetsdag ...Nu är det ingenting vi sökt för när han var liten men ... Jag ska faktiskt läsa ite om detta ... Blev mycket intresserad.. Kram!

Anonym sa...

Intressant... Jag tycker mig skänna igen en del av detta du beskriver i mig själv.

Anonym sa...

Mycket bra skrivet!!!! Vet precis hur det är!
Jag har nyss börjat blogga om Livet kring Autism...Besök gärna min sida!
Kram Liv(et)

sara sa...

Jag har ett projekt om asperger syndrom
Och din blogg har varit mig till hjälp. Du skrev jättebra och citatet ur inlägget sitter så bra i ppt-presentationen.
TAAAAAAACK! <3