Farmor och farfar

Nu ska jag alldeles strax blåsa ut ljusen i ljusstaken. De har snart brunnit ut helt och hållet. Den femarmade ljusstaken kanske inte är alltför vacker, men det är ett litet arv från min farmor.

Farmor var en intressant kvinna. Man sa att hennes far var jude och hon blev väldigt lätt solbränd och hade kolsvart hår. Fortfarande i 70-årsåldern hade hon en smal midja. Hon använde knallrött läppstift och en röd basker. Hennes cykel var också röd. I hennes trädgård kunde man hitta röda klätterrosor, röda pioner och underbara solrosor och i de flesta fönster inomhus fanns det stora och vackra pelargonier.

Hon berättade för mig att när hennes första dotter föddes på vintern, åkte de hem från BB med häst och släde. Det var ca 8 kilometer. När jag var liten och frågade henne vart hon skulle vilja resa på semester, svarade hon "Till Hawaii!". Hon kom aldrig iväg dit...

Min farfar var blond och de var väldigt vackra på bröllopsfotot tillsammans. När de gifte sig, var det ett andra världskrig och han var stationerad uppe vid riksgränsen som soldat. När kriget var över, jobbade han som snickare och hade samtidigt en gård med skog, mark och djur att ta hand om. Han var mycket tystlåten och älskade att vandra omkring i skog och mark med hunden och katten gåendes efter sig.

Farfar dog när jag gick i 9:an och min farmor dog när jag läste kinesiska...