onsdag, juni 25, 2008

Det kinesiska språket

Ett av de svåraste språk som finns att lära sig är kinesiska. Kinesiskan har många olika dialekter, fast de är som egna språk. (Tex. mandarin och kantonesiska).

Det finns ca 50 000 olika tecken, men alla används inte. Kan man ca 3000-5000 tecken, kan man läsa en vanlig tidning eller en bok. Om man kan ca 10 000 tecken, anses man vara en mycket lärd person. Ett tecken eller flera = ett eller flera ord. Språket har också ett pinyin-system och med det kan man lista ut hur tecknet uttalas. Dialekten mandarin har fyra toner i sitt språk; "v", "´", "`" och "-". Olika tecken kan ha samma pinyin, men pga av tonerna kan man se skillnad i uttalet och också vad det betyder. Eller så kan det vara samma pinyin och ton och den enda skillnad man ser, är själva tecknet/tecknet för ordet... man får läsa och lyssna ordentligt, så kan man komma på ur sammanhanget vad det betyder.

Ta tex. ma. Det kan betyda en massa olika saker och uttalet kan vara det samma eller i något av tonerna. Ma (med tonen "v") = häst, mà = en svordom, ma (-) = används i slutet av en mening för att det ska bli en fråga, men kan också betyda mamma. Det är olika tecken för orden, så man ser skillnad när man läser det.

Det oerhört intressanta är tex. att grundorden för Mei+guo (skrivet utan toner av mig) = USA, vackert+land. Shang+hai = på havet. och så kan man hålla på... jag älskar det här och är så fruktansvärt fascinerad!

En till sak är att samma tecken används i dag, som för 1000 år sedan, vilket betyder att man kan läsa det som skrevs då...

Det finns mycket mer att skriva om det här, men jag måste ju sluta någon gång och lite måste ni ju få smälta...

Ni som vill läsa mer om Kina, språket, kulturen osv. kan trycka på denna länk Allt om Kina

Inga kommentarer: