En underbar fredag

Har nu ätit frukost, druckit tre muggar jasminte, pratat med mamma, gått igenom posten och en massa nättidningar (dollarn är på väg upp igen), planerat upp dagen och gått igenom hur nästa vecka ser ut. Har också skrivit ned allt i den stora familjealmanackan som ligger på byrån i hallen. I den kan man se varje familjemedlems måsten och göranden varje dag framöver under året. Det är bra för alla att veta!

Det är fortfarande ett fantastiskt väder ute och jag känner att jag måste passa på att gå ut i det. Vem vet hur länge till det är soligt? Regnet kanske kommer snart...

Ska träffa ungarna på stan efter skolan. Har lovat att idag ska vi alla klippa oss. Vi börjar se riktigt förskräckliga ut och vill inte bli en visa bland grannarna. Familjen xxx? Är det de som inte har klippt sig på ett halvår och ser ut som grottmänniskor?

Har också lovat dottern att inte dra med henne och sonen in på Indiska. Varför är det bara jag i familjen som gillar affären? Alla andra hatar den med en mycket stor glöd. Så fort vi närmar oss den tar min dotter ett bastant grepp i min arm och drar mig förbi den. Min man suckar om jag tittar åt det hållet och min son går snabbt förbi och hoppas att jag också gör det. Jag får inte ens titta in på den intressanta skyltningen. Därför gick jag in i den igår och njöt av fulla muggar, helt ensam

Nu måste här diskas, tvättas och gärna städas. Vi får se vad jag hinner med...

Även en tusenmilafärd börjar med ett steg. (Laozi)

(från Pusselbitarna på metrobloggen)