Gårdagen

Det var så väldigt roligt att träffa min avlägsna släkting igår. Jag mötte henne på stationen och sedan åkte vi på en adventsgudtjänst i kyrkan, där vi senare också träffade en av hennes kompisar så att de fick hälsa på varandra lite grand.

Därefter åkte vi in till la Stada igen och hon bjöd mig på kebabmiddag och därefter på hett te med bakelse på ett kafé.

Vi pratade om väldigt många saker som hänt sedan vi träffades sist. Många tunga saker, som det är svårt att sätta ord på. Det var väldigt skönt att få prata om det och det känns fortfarande bra nu efteråt. Jag fick svar på många, många frågor jag haft under flera år och allt det vi pratade om är sådant som ingen i någon släkt vill kännas vid och oftast försöker gömma djupt inne i en garderob, eller gräva ned så djupt som möjligt och sedan glömma...

Vi grät inte, men det var nog nära några gånger... och vi hade det så trevligt, avslappnat och gemytligt. Hon och hennes familj bor i Norge, men hon har en bror i en stad nära oss och jag sa till henne att hon och hennes familj är välkomna till oss när helst de vill komma. Hon sa att vi var välkomna till henne och hennes familj i Norge och det skulle vara väldigt roligt att åka dit! =)

Hemma igen

Herr och dotter Pusselbit kom hem efter ca två timmar igen. (Det är otroligt vad snabbt det gick!) Hon har fått samma tabletter igen och efter ett taget blodprov och utfrågning av henne, ansåg läkaren att det nog bara var så att det inte var så farligt. Om det hade varit magsår hade hon kräkts mera blod än vad hon gjorde och eftersom hennes avföring inte ser ut som kaffesump, så är det nog inte det. Blodet kom nog av att matstrupen blivit retad och irriterad...

Skönt att hon ska till vårdcentralen på onsdag och då kanske de går igenom henne lite mera, för jag misstänker att hon inte kommer att bli bättre till dess. Nu ska jag ta det lugnt, i morgon ska jag som sagt var träffa min länge osedda släkting. Vi kommer inte att träffas här hemma, hon och jag ska äta ute ensamma och ha trevligt...

Akuten

Jag har migrän, son Pusselbit har varit ute med hunden, istället för att byta däck på bilen har herr Pusselbit åkt in till akuten med dotter Pusselbit med buss. Hon kräktes blod och vi är väldigt oroliga för henne... den här gången kan de inte bara vifta undan hennes besvär, hon har haft så ont i magen i många veckor nu. De tabletter hon fick när hon sist var inne på akuten är slut och de hjälpte ingenting. Vi har försökt med specialkost, men hon har fortfarande haft väldigt ont i magen och mått illa...

Tänk, om hon fått komma tidigare till vårdcentralen, men de hade ingen tid förrän första december som är nästa vecka. Nu kan jag bara vänta och be... och jag är så trött och ena ögat vill ut och alla ljud gör ont, så jag har hörselsuddar... =(

Kallt!

I förrgår insåg jag vid 00.00-tiden på natten att jag var tvungen att åka med 07.00-bussen nästa morgon (igår) för att hinna till min översättningstenta som började vid 08.00 och då gick jag skyndsamt till sängs.

Jag gick upp vid 06.00-tiden och fick i mig lite te och müsli, samtidigt som jag hade tända ljus. Ute var det 8 minusgrader och jag såg inte fram emot att gå ut i det. Innan jag gick till bussen hittade jag lite tjockare fingervantar och väckte dotter Pusselbit och varnade henne för kylan utomhus och sa till son Pusselbit att han skulle få vara ensam hemma med boxer Pusselbit ett tag...

Första bussen missades, men andra bussen hann jag med och den var överfull. När jag skulle byta buss var den försenad, så jag kom ca en kvart för sent till tentan, men det är okej. Om man kommer en halvtimma för sent får man inte göra den, eftersom man får gå från tentasalen efter en halvtimma och då anser de att man kan fuska genom att träffa en annan utanför som kommer in och gör den... Den som senare kommer in får då ett övertag över de andra och kan lyckas bättre med tentan...

Översättningstentan var rätt så tuff och höll på i fyra timmar och en minut i tolv lämnade jag in den. Jag ville undvika kön till inlämningen som skulle bildas senare...

Utanför väntade en kursare som lånat min gamla tysk-tyska ordbok "Duden" och som var väldigt tacksam över det. (Jag använder en nyare). Om hon skulle köpt den skulle hon fått betala en del och hon har inga pengar. Jag sa till henne att hon kan behålla den och betala mig 200 kronor när hon kan och vi bytte telefonnummer. Hon blev väldigt glad över det och nästa vecka ska vi träffas då hon ska ge mig en del papper från språkvetenskapen som jag ännu inte fått och som jag behöver för att kunna läsa på inför tentan i januari.

Sedan gick jag hem i kylan och det tog en timma och när jag kom innanför dörrarna visade det sig att dotter Pusselbit låg i sin säng med sin vattenflaska på magen. Hon var hemma på grund av svåra magsmärtor och jobbig migrän och boxer Pusselbit hade hållit henne sällskap och värmt henne.

När herr Pusselbit kom hem visade det sig att han under förmiddagen blivit intervjuad för ett kundtjänstarbete på Arlanda och på tisdag ska han på ännu en intervju, fast i Stockholm som reparatör av storköksmaskiner. Allt hans jobbsökande ska väl ge utdelning någon gång! =)

Idag är det snöfall och 8 minusgrader igen. Herr Pusselbit ska byta till vinterdäck (vi är glada över att de fortfarande är bra och att vi inte behöver köpa nya), ungdomarna ska få ta hand om köket (disk, matlagning...) och jag ska ta hand om tvätt, storstädning av hela lägenheten, julpyntning, bakning och arbetsledning

I morgon kommer en trevlig släkting jag inte sett på ca 30 år på besök till oss och det ska bli så väldigt roligt!! =)

Lite neråt...

Det är fortfarande snöoväder ute och maken har en trasig jacka som han använder och som det blåser rakt in i... han har varma vinterskor (från ett före detta arbete), men de är två storlekar för stora.

Sonen har en varm jacka, men bara joggingskor eller gummistövlar att välja på, samt dåliga handskar.

Dotter Pusselbit har skor inköpta på Jula för ca 250 och som hon är nöjd med. De är inte vackra, men varma och praktiska. Hon ska få en rejäl vinterjacka och termobyxor av en kompis som vuxit ur dem... och jag är så glad över det. Han brukar ha rejäla saker som håller. Annars har hon en militärkappa som inköptes begagnat på myrornas förra vintern för en billig peng och som hon är mycket förtjust i, men blir det riktigt kallt duger den inte.

Jag själv har fodrade gummistövlar från Tretorn som vi köpte till ungarna när de var små och ofta åkte iväg på scoutläger, samt ett par finstövlar som inköptes för ca 4 år sedan. Förra året lagades en dragkedja som gått sönder på en stövel för ca 150 kronor... Min vinterkappa är inte så varm, men skinnjackan som jag köpte av en kursare i kinesiska för för ca 12 år sedan är mycket varm och skön när det är kallt. Däremot har jag inga vantar, så jag tar in händerna i mina jackärmar...

Halsdukar och mössor har vi gott om, så där är det inga problem...

Här om dagen köpte vi en bas med förstärkare på blocket för 350 kronor till dotter Pusselbit i julklapp. Hon blev väldigt lycklig över det. Vad son Pusselbit ska få vet vi ännu inte, men det måste bli något billigt. Mina systerbarn... den äldsta dottern får något som jag hittat för 40 sek (kan inte skriva ut det här, tänk om hon råkar se det...), sonen ska få något som har med fiske att göra (det är nästan det enda som han är intresserad av) och småflickorna på 5 och 7 år gamla ska få pärlhalsband och pärlarmband som jag gör själv. Förra veckan hittade jag pärlor till halsband som jag hade när jag var tonåring och som gick sönder... om jag gör nya till dem med gummiband, så kanske det går bra och det blir framför allt väldigt billigt!

Eftersom nougaten går på nästan 60 sek för ett paket, vet jag inte om jag har råd att göra praliner inför julen, men baka kan jag alltid göra och kanske göra lite fudge... det är min julklapp till alla, för vi vill ju alla ha något gott att äta över jul.

Min kära mor har sagt att vi inte behöver tänka på julklappar, bara vi ser till att vi har pengar till bensinen så att vi kan åka till västkusten och fira jul tillsammans. Det får räcka...

Jag har önskat mig mat i julklapp, mat som man kan lagra. Spaghetti, konserver och så vidare och det behövs alltid, för man måste ju äta.

Dotter Pusselbit kom hem ifrån skolan, gjorde havregrynsgröt och efter maten somnade hon i soffan och sedan i sin säng och sov till idag. Hon hade bara ätit pasta i skolan, för hon måste ju vara försiktig när det gäller hennes mage.

Mitt humör är kanske inte det allra bästa idag och inte heller herr Pusselbits. Jag har en fruktansvärd tenta i morgon som många får göra flera gånger för att lyckas med (en tjej fick göra den minst 5 gånger för att lyckas och då var det bara just den tentan kvar för att hon skulle bli färdig gymnasielärare) och herr Pusselbit tar sig till arbetscoachen varje dag och söker minst 5 olika arbeten varje dag, även om han inte är kvalificerad för de arbeten han söker. Då kan i alla fall ingen säga att han inte försöker...

Efter tentan i morgon ska jag själv till AF och försöka ordna upp allt trassel med dem. Hoppas att det går bra!

Dagens frukost var te och en skål med kikärtor med smör och salt på. Herr Pusselbit lade en massa kikärtor i blöt för någon dag sedan och de måste ätas upp, samt att det är billigt att äta. I vilket fall som helst - vi har tak över huvudet, värme i lägenheten, rinnande vatten och fortfarande mat i kyl, frys och skafferi och så har vi varandra. Det är det viktigaste av allt!

Oväder

Det blåser rejält utanför fönstret och det snöar lite grand och jag är glad över att jag inte ska någonstans.

Igår var herr Pusselbit på hörcentralen och den 22 december får han hämta sina hörapparater. Han är väl inte så hemskt lycklig över att få dem, men jag tycker att det ska bli skönt att slippa skrika åt honom hela tiden. Man blir betraktad som ständigt ilsken (även om man inte är det), samt blir hes... dessutom kommer han hädanefter också kunna höra vad som sägs på tv och i andra sammanhang.

Dotter Pusselbit är idag i skolan och jag hoppas att det går bra. Hon åkte hem tidigare från skolan i förrgår och var hemma igår på grund utav ett väldigt illamående + magsmärtor. Vi alla väntar till den 1 december då hon ska få träffa läkare...

Nu måste jag sätta mig ned med tysk översättning, på fredag är det en stor tenta i ämnet och jag ser inte fram emot det. Att översätta från tyska till svenska går bra, men från svenska till perfekt tyska är desto svårare... och grammatiken ska vi inte prata om! ;)

En mörk årstid och strumpätande tvättmaskiner

När tvätten var torkad, ihopvikt och inburen, var klockan helt plötsligt 01.30, så dagens sovmorgon blev längre än planerad...

Städning av klädkammare påbörjades igår kväll och upptäckten av påsar med omaka strumpor har fått mig att inse att tvättmaskinen är oerhört glupsk på bara en strumpa i taget. Det har också gjort att jag beslutat mig för att gå omkring med omaka strumpor här hemma, men använda likadana strumpor när jag är borta. Det tar emot att slänga så många hela strumpor, även om de bara är "ensamma".

Trots forskning i ämnet har ännu ingen kommit på mysteriet med strumpor som försvinner i tvätten, men många tror att de finns i något slags parallellt universum. Andra anser att tvättmaskinerna tar ut en slags "betalning" i hemlighet för att de används... andra teorier finns också, men jag kan inte ta upp alla här... ;)

Ungdomarna fick ta disken igår och det var inte uppskattat, men jag antydde att det inte skulle bli någon middag förrän disken var borta. Det satte fart på dem, för de är i en ålder (åtminstone son Pusselbit) där de alltid är hungriga och kan sätta i sig en ansenlig mängd mat...

Just nu är klockan runt 16.00 och det har redan mörknat ute. Vintern har verkligen kommit och ljusens tid är här. Kära svägerska, det är inte många ljus kvar... =(

En tillbakablick

Igår mådde jag inte så bra, men idag är det något bättre... nu har vi snö som täcker marken och det är alldeles gråmulet ute. Ikväll ska vi tvätta och då kanske att vi kommer igenom hela tvätthögen...

Igår kväll innan läggdags tog jag ett fotbad och smorde senare in mina fötter med bivaxsalva från Mary Kay. Den är utan tvekan bäst för mina fötter. För er som inte vet det, så är mina fötter ett stort problemområde. De är alltid så torra och spruckna och jag har försökt det mesta för att få ordning på dem och kommit fram till att Mary Kays handset är otroligt bra för dem. Först skrubbar man dem i ett fotbad med handskrubben och sedan smörjer man in dem med bivaxcremen. Den vanliga lotionen använder jag i stort sett aldrig, kanske till händerna någon gång...

Fast då är det ändå lättare nu när jag inte går så mycket. När jag arbetade ca 12-16 nätter/månad (12 nätter = heltid och 4 nätter extra för att få upp lönen = ca 50 h/vecka) var mina fötter nästan omöjliga att få ordning på. Jag gick, eller sprang omkring (för att hinna med så mycket som möjligt) kanske 10 timmar på jobbet (jobbade 12 timmar/natt) och sedan gick jag en timma hem. Då hade jag också gått en timma för att komma till jobbet kvällen innan, så tillsammans blev det ca 12 timmars rörelse/arbetspass. Varför betala för träning, när man kan arbeta, träna och få betalt samtidigt? ;)

Jag arbetade inom catering och gjorde en hel del mat, smörgåsar, packade allt och så vidare. Vi var oftast bara tre på nätterna som arbetade just med maten och ingen, förutom jag, vågade gå ut ensam på lagret eller in i kylar och frysar och hämta de matvaror som behövdes och det kunde innebära en hel del tunga lyft, men jag är så mycket tuffare än många tror och jag anser att mycket också beror på att använda sig utav rätt lyftteknik. Ibland klättrade jag till och med i lagerhyllorna som var minst 5 meter höga (egentligen livsfarligt), men jag klättrade en hel del i berg när jag var yngre så jag hade liksom vanan inne...

Personalen (förutom cheferna) var underbara, särskilt gänget som arbetade natt. Där fanns lastarna och chaufförerna som körde ut maten dit det skulle och diskarna som skötte all disk. Jag tänker fortfarande tillbaka med glädje på allt som vi gjorde tillsammans och hur roligt vi hade... och jag var i stort sett ensam svensk och resten invandrare från otroligt många olika länder. Jag lärde mig en hel del arabiska och umgicks mycket med latinamerikaner, så det gällde att försöka hänga med när de talade snabb spanska (vilket jag oftast inte gjorde...).

Sedan fick vi inte arbeta natt längre, nya scheman infördes där vi bara arbetade 7 timmar/dag och vi var bara lediga en helg i månaden, samt arbetade upp till 10 timmar/dag på helgerna... och migränen kom och till slut hade jag migrän nästan varje dag och det gick inte att arbeta där längre... så det kan gå... =(

Fast, blir jag bara färdig med studierna kan jag ha ett bra yrke där jag inte tar ut mig så mycket fysiskt och är borta hemifrån så mycket. Enligt alla prognoser är olika språkyrken, framtidsyrken. Det kommer att bli brist på personer som kan arbeta med olika sorters språk...

Nu ska jag snart ut i tvättstugan och önskar er alla en fortsatt trevlig helg! =)

Grått och trist väder

Det är kyligt, grått och trist ute och jag och sonen var ute med boxer Pusselbit på en härlig promenad i morse. Boxer Pusselbit är fortfarande förkyld och har sin varma "vinterkappa" på sig, men är så lycklig när vi är ute. Vi är inte ute lika länge nu när han är förkyld, men det går förvånansvärt bra ändå. Fast vi hoppas verkligen att han blir bra snart, för han börjar bli lite rastlös på grund utav att han inte är ute så länge som han skulle behöva...

Son Pusselbit är också förkyld och det blir långa sovmorgnar och varma kläder för honom. "Jag är så trööött" hörs lite då och då, samt att han slänger sig över hela soffan och bara "är"! ;)

Jag har börjat prata mer och mer på skype med mamma och mina systrar och det blir ju bara internetuppkopplingskostnaden för det och vi betalar ett fast pris per månad för bredbandet. Egentligen undrar man över om man verkligen behöver den fasta telefonen, den kostar ju bara en massa pengar som man skulle kunna spara in...

Sedan har jag också insett att många av de program som man ser på tv också kan ses via internet och då börjar man undra över om man verkligen ska ha kvar tv:n. Fast vi har ju fortfarande videos kvar och dvd och då är det bra, för våra dataskärmar är fortfarande rätt så små... även om vi önskar oss större framöver.

I eftermiddag blir det tvättid och mellan varven ska jag försöka läsa lite tyska. Tentorna är nu över oss... och om 36 dagar är det julafton.

Snö

Vi får gå till AF någon annan dag, för son Pusselbit var inte riktigt ordentligt förberedd inför det. Det är ju helt nytt och han backade rätt så snabbt, samt att han vill till sitt före detta gymnasium och lämna tillbaka en del böcker och prata med dem där, innan han beger sig till AF. Det är bara att gilla läget från min sida...

Trädgrenarna är vita av frost, det är lite snö som täcker den gröna gräsmattan och dimman börjar lätta, men det har börjat småsnöa och det är ca 4 minusgrader ute just nu.

Herr Pusselbit är på arbetsintervju och vi får se hur det går...

Dotter Pusselbit har fått tid på VC för sin trilskande mage den 30 november... det fanns ingen tidigare tid.

Vi köpte hem apelsiner här om dagen och familjemedlemmarna har fått order om att tvätta skalet ordentligt när de äter dem. Då kan jag torka skalet och skära dem i småbitar och sedan blanda ut i de teer jag har kvar. Kryddnejlikor skall krossas och också blandas i, så vips har jag "julte"! ;)

(Det är faktiskt riktigt gott!!)

Disken är i stort sett färdigdiskad, dagens middag blir rester från igår i en pastagratäng och snart ska jag börja med tyskastudierna... förhoppningsvis i alla fall!

Personkemi

Det är strålande solsken, flera muggar te har druckits och sconesen är snart i ugnen. Boxer Pusselbit sitter vid ett fönster som är på glänt och känner dofterna utifrån. En kompis har varit på besök och har precis åkt för att ta sig vidare till sitt gym och styrketräna lite.

I morgon ska både jag och son Pusselbit till AF. Jag drömmer mardrömmar om min arbetsförmedlare och ska se om jag inte kan byta till någon annan. Personkemin stämmer inte alls och det enda jag får höra är att jag inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande med min migrän och att det är lika bra att jag blir förtidspensionär... ska de inte stötta och uppmuntra en i stället?

I början tyckte hon också att jag skulle starta upp en kennel i min lägenhet för att föda upp små söta boxerhundar, fast det tror jag verkligen inte skulle kunna fungera. Dels för att det är en lägenhet som vi hyr, dels för att vi inte får avla på boxer Pusselbit då han bara har en synlig testikel. Sedan skulle det också bli intressant med alla myndigheter + grannar om man har en massa hundar som springer omkring i lägenheten.

Sedan föreslog hon att vi skulle kunna föda upp katter i stället... efter det ansåg hon att jag skulle ta jobb som översättare på ett företag och översätta från svenska till engelska. De skulle aldrig anställa mig som översättare, man vill ju att man översätter från ett språk till sitt modersmål och då helst också har en examen från universitetet i det språk man översätter ifrån. Jag har bara läst engelska på gymnasienivå...

Jag har förklarat för henne att jag vill arbeta hemifrån som översättare från tyska till svenska framöver (har snart en universitetsexamen i det), men då tycker hon att jag är dum. Jag kommer att gå i konkurs på grund utav migränen enligt henne, men jag anser att man aldrig kommer att kunna gå i konkurs om man inte tagit lån och har skulder. Dessutom är det lika bra att jag kastar in handduken och sjukskriver mig på heltid, för det kommer ändå aldrig gå bra för mig... SUCK!!

(Det här är bara en bråkdel av alla turerna med min arbetsförmedlare...)

Jag ska alldeles snart diska bort disken, äta lite scones och dricka lite mera te och sedan göra lite tyskastudier och försöka muntra upp mig ordentligt så att det inte tar emot alltför mycket att gå till AF i morgon...

Ösregn

Regnet öser ned och snart är snön ett minne blott. Gräset som kommer fram igen är fortfarande grönt och vackert och skulle kanske kunna klippas en sista gång, men det är inget man tänker göra i det här trista vädret.

Om ca en timma är det tvättid och det är heller inget man ser fram emot. Det är en kort promenad till tvättstugan, men den verkar lång när allt blir vått på mycket kort tid i regnet.

Herr Pusselbit skall snart till VC och kolla veckans blodtryck och vi får se vad de säger den här gången. Igår lade han en massa vita bönor i blöt och de kokar just nu i en stor kastrull och ska senare hamna i en chili con carne, som vi ska ha till middag.

Igår kväll frös jag in två stora glassbigpack fulla med skivade champinjoner och en stor påse med halverade och rensade paprikor. En annan påse med halverade och rensade paprikor finns i kylen och ska bli morgondagens middag. Vi räknar med att vi kommer att kunna fylla halvorna med rester av dagens chili con carne. De andra paprikorna som vi köpte åts upp igår, när vi hade en väldigt god, hemgjord pizza.

De tre stora purjolökarna har jag ännu inte frusit in, men jag ska framöver dela upp dem i lagom stora bitar och frysa in, kanske i bigpack också. Då kan man senare ta fram bit efter bit och strimla dem bäst man vill... man måste förpacka dem noga, då man inte vill att resten av det frusna i frysen ska smaka purjolök...

Nu ska jag dricka mera te och studera mera tyska innan tvättiden... ha en fortsatt trevlig måndag! =)

Fars dag

Igår pratade jag med min yngsta syster via Skype och det var underbart att både få se henne och höra hennes röst. Tyvärr fungerar ännu inte min kamera, så hon kunde inte se mig, men det kanske var lika bra... ;)

Vi åkte också till Willys och handlade en hel del. Kycklingfiléer för ca 35 kr./kg, en massa champinjoner för 15 kr./kg (i ett annat inlägg trodde jag att det skulle vara för 10 kr./kg, vilket var fel av mig) och en massa paprikor för 10 kr./kg. bland annat. Herr Pusselbit har bestämt att dagens middag ska bestå av hemgjord pizza på allt det goda vi köpt hem.

Igår kväll gjorde herr Pusselbit sin goda kladdkaka och den hade vi senare till lördagsmyset och "Sagan om ringen" filmen. Fast han såg aldrig slutet, då hade han lagt sig och snarkade som bäst i sin säng. Jag och son Pusselbit tog därför kvällsturen med boxer Pusselbit, som antagligen såg katter och harar längs hela vår väg och därför hela tiden ville in bland buskarna och jaga de intressanta djuren. Annars skötte han sig bra.

Dotter Pusselbit kommer att vara på stationen ca 18.00 och det ser vi fram emot och vi hoppas också att hon inte är alltför trött. Det vet man ju hur mycket sömn det brukar bli när många ungdomar träffas över en helg... ;)

Nu ska jag snart ta mig från datorn och in i köket och börja med disk och pizza och önskar er alla en underbart härlig Fars Dag! =)

En mulen lördag

Dotter Pusselbit kom fram i tid till sin destination igår och var på gott humör när jag pratade med henne per telefon.

Igår kväll blev det inte popcorn till kvällsmyset, herr och son Pusselbit gjorde chokladbollar tillsammans och för ovanlighetens skull åt son Pusselbit upp sina först av oss alla. Sedan tog han sig för magen och reklamerade att nu var han verkligen ordentligt mätt. Innan chokladbollarna hade vi satt i oss en väldigt god potatisgratäng, så det kan man ju förstå.

Varje fredag vid en viss tid sätter sig herr Pusselbit framför tv:n och ser på ett av sina favoritprogram - Top Gear. Då höjs ljudet och man kan höra hur han då och då skrattar lyckligt. Efter Top Gear brukar Kommissarie Morse komma och då byter vi plats i soffan, för det är ett av mina favoritprogram. Son Pusselbit såg båda programmen och det var trevligt att kunna kommentera programmet lite då och då med honom.

Gårdagens program handlade bland annat om några tonåringar som tog livet av sig (inget upplyftande, direkt) och då frågade jag son Pusselbit om han någonsin hade tyckt att det varit jobbigt att leva och varit deprimerad någon gång, men han tyckte inte det, han ansåg att han alltid mått bra och tyckte om sitt liv. Det var väldigt skönt att höra. Det är ju inte så ofta man kan prata djupa saker med honom, men när man gör det blir man oftast så glad. Dels för att han delar med sig av sina tankar, dels för att han är så snusförnuftig och inte krånglar till saker och ting som många andra kanske gör ibland.

Ikväll är jag, herr och son Pusselbit överens om att vi ska se Sagan om ringen som kommer på kanal 6 tillsammans. Vår åsikt är att en bra film kan man se hur många gånger som helst, utan att tröttna på den. Fast först ska vi åka och handla mat och panta våra flaskor...

Ha en fortsatt trevlig lördag! =)

Mulet och regnigt

Idag var jag på vårdcentralen och de kunde inte göra så mycket mera än att ta mitt blodtryck (som var väldigt lågt som vanligt) och skulle jag få problem med mina ben igen, ska jag åka till akuten med en gång och inte vänta några dagar som jag gjort nu. Jag tog in extra bamyl i några dagar för säkerhets skull också (bland annat för att tunna ut blodet) och det gillade de väl inte heller... men ni ska veta att jag verkligen inte vill gå till läkare och undviker det i det längsta och jag gick dit bara för att det är så många som hotat att gå med mig dit annars... Synd bara att pengarna flög iväg, det hade kunnat bli en del mjölkpaket i stället.

Snön ligger fortfarande kvar där ute, men det regnar och är mulet. Maken är och ögonshoppar i en del affärer på vägen hem från jobbcoachen. Hans konto är helt tomt, det är bara vårt matkonto som har 500 sek. som ska räcka resten av månaden... vi tänkte köpa några paprikor för 10 sek/kg, samt champinjoner för 10 sek/kg och frysa in. Kanske att vi kan ha färsfyllda paprikor på fars dag, det vore så gott! =)

Snart ska jag äta upp det sista av rödbetssoppan, den har varit så välsignad och räckt i stort sett hela veckan. Till middag har jag lovat son Pusselbit att göra potatisgratäng och kanske kan vi poppa några popcorn till fredagsmyset i kväll.

Dotter Pusselbit sitter på tåget till södra Sverige med en kompis. De båda är med i UNF (Ungdomens NykterhetsFörbund) och ska på utbildning. Dotter Pusselbit behövde själv bara betala 100 sek. och resten betalas av UNF, annars skulle hon aldrig haft råd att åka... Vi är glada över att hon får den här möjligheten och att hon lär sig mycket utav det här. Hon har med sig en termos fylld med varma koppen och tre dubbelsmörgåsar med jordgubbssylt på, samt har på sig makens varma termobyxor ifall tåget skulle få problem och stanna någonstans. Visst är det hemskt att man inte kan lita på SJ längre?

Vi har ännu inte fått reda på hur det gått med det senaste jobbet som maken blev intervjuad för, men på onsdag nästa vecka ska han på ännu en jobbintervju, fast för Adecco. Någon gång ska det väl bli napp, hoppas vi alla. Det vore en fantastisk julklapp!

Boxer Pusselbit har blivit bättre med sin hosta och förkylning och det är så skönt. Nu kom maken innanför dörren, så jag får väl hålla honom lite sällskap innan brödbak och potatisgratäng!

En härlig fredag önskas er alla! =)

Orolig

Idag är dotter Pusselbit ledig från skolan och naturligtvis har hon tagit sig en rejäl sovmorgon. Jag har redan hunnit vara där inne med boxer Pusselbit 3 gånger för att hon inte ska sova alltför bra... ;)

Solen skymtar fram mellan molnen då och då och snön ligger fortfarande kvar på marken, samt att det är någon minusgrad i luften.

Mitt ben gör fortfarande ont på baksidan under knät och det har blivit ett rött märke där och jag börjar undra om det kan vara en blodpropp. Min mormor har fått en hel del blodproppar i sina ben genom livet och jag är ju lite orolig. Jag sitter här och dricker min andra mugg te och samlar mod för att ringa läkaren... helst vill jag ju inte göra det förstås, men jag kan inte heller ha det så här. Vi får hoppas att jag har fel, men samtidigt har jag ingen möjlig förklaring till det här, fast det kanske läkaren har...

För några veckor sedan hände samma sak, fast med det högra benet och det gjorde inte lika ont som det gör nu. Fast det var svårt att gå hela vägen hem ifrån universitetet, på grund utav smärtan. Denna gång har det varit mycket mera smärtsamt och under mycket längre tid.

Herr Pusselbit har trots förfrågningar från sin sida ännu inte fått reda på hur det går med arbetet som han blev intervjuad för. Vi går på helspänn här hemma och hoppas att han får det och kan börja arbeta så fort som möjligt, vilket kommer att ge ca 4000 fler kronor/månad i vår lilla skattkista. Då kommer vi att ha ca 7000 kronor/månad att röra oss med efter att hyran blivit betald. Vi räknade ut en gång att vi skulle leva exakt på existensminimumgränsen om vi slapp betala hyran på 7000 sek... vilket innebär att vi lever ca 7000 sek under existensminimum varje månad. Det tär på krafterna... man funderar hela tiden på vad man mer kan dra in på och vad det finns för något man kan sälja och få in pengar för.

Det har också visat sig att maken har oerhört högt blodtryck och antagligen snart kommer att få blodtrycksmedicin. Vi rör på oss ordentligt, äter bra mat lagad från grunden (väldigt mycket grönsaker, linser och rotfrukter) och är magra allihopa, varken dricker alkohol eller röker, så antagligen oroar vi oss för mycket över ekonomin och annat, eller har väldigt dåliga gener... ;)

En vit onsdag

Jag vaknade mitt i natten av något, vad vet jag inte, men det gjorde ordentligt ont i mitt vänstra ben och idag kan jag knappt gå med det, men jag får väl bita ihop och försöka... har ingen aning om vad det är.

Den tyska uppsatsen är färdig och jag är inte helt nöjd med den, men vi får väl se vad läraren säger. Jag har i alla fall konstaterat att den tyska översättningen inte innehåller några dialektord och jag måste erkänna att det blev en viss besvikelse när jag insåg det. Annars var översättningen felfri och det Astrid Lindgren ville säga med sin bok kom fram på ett bra sätt och det är väl ändå det viktigaste... fast en dialekt belyser lite fler saker man inte kan få fram bara genom "riksspråket". En skriven dialekt trycker bland annat på att de personer som talar det antagligen är bönder och kommer från landet... åtminstone när det gäller den småländska dialekten.

Idag snöar det inte, men snön som föll igår ligger tung på marken. Det är +-grader ute och något mera än en decimeter snö, så det kan bli rejält med snöslask. Eftersom vi ännu inte hunnit sätta på vinterdäcken på bilen, får vi se hur det blir med den tyska filmen ikväll, antagligen får vi åka buss dit. Dotter Pusselbit har öppet hus på skolan och slutar först vid 20.00-tiden, så son Pusselbit och boxer Pusselbit kommer att vara ensamma hemma en hel del idag.

Lite av gårdagens rödbetssoppa med gräddfil blev över och kan också ätas idag. Om man tycker att korv med bröd blir för lite mat, vill säga... och det tycker nog både herr och son Pusselbit.

Nu ska jag göra mig i ordning och önskar er alla en underbart trevlig onsdag! =)

Snöstorm!

Ovädret är över oss och hela världen har blivit vit och det blåser otroligt mycket, samt att man inte frivilligt går ut i detta väder...

Igår insåg vi att boxer Pusselbit har fått kennelhosta och vi har läst massor om det, både på svenska och engelska. Även om det är en del hundar i området har han inte fått träffa dem närmare, då han ofta har så svårt för hanhundar och småhundar, så han måste på något sätt ha blivit smittad av en tik som han lekt med i hundrastgården, eller på något annat sätt via hundrastgården.

Han blev oprovocerat rejält biten av en liten hund när han var valp och en hanhund var inte snäll mot honom där han bodde förut, så därför var han rätt så aggressiv mot andra hundar när vi fick honom, men vi har tränat honom väldigt mycket och han har blivit lugnare och mycket mindre aggressiv vid bland annat hundmöten på promenader och det känns väldigt skönt! Tänk, vad det är bra när man är lugn själv och ständigt har hundgodis med sig... ;)

Förutom den typiska hostan är han lite snuvig, men annars som vanligt. Vi är inte ute lika länge med honom och använder sele så att inget skall trycka mot strupen (det kan trigga igång hostan) och han får ha vintertäcket så att han inte ska bli för kall. Nu hoppas vi på att allt ska gå över så fort som möjligt och att det ska gå bra. Fast jag måste skriva att han är så mycket lättare att ta hand om, än vad barnen var när de hade kikhosta när de var små.

Dotter Pusselbit var ett halvår när hon fick kikhosta och son Pusselbit var i tvåårsåldern och de fick det samtidigt. Det var verkligen en pärs. Jag minns att det höll i sig ca 3 veckor, men att det var en vecka där man verkligen fick hålla koll på dotter Pusselbit dygnet runt, eftersom hon var så liten och kunde dö utav det. Son Pusselbit var det inte lika illa för, även om det var väldigt jobbigt för honom.

Vi bytte lakan 2-3 gånger/natt för dotter Pusselbit, för hon hostade tills hon kräktes och vi var också tvungna att se till att hon kunde andas och ibland fick vi ta upp henne och gå runt med henne så att hon började andas igen. Jag minns att herr Pusselbit som tur var, var ledig den veckan, så vi gjorde vakschema. Jag gick och lade mig vid 22.00-tiden och han väckte mig vid 02.00-tiden och sov till 08.00-tiden då jag fick gå och lägga mig och sova lite till innan jag gick upp för dagen. På så vis kunde vi ha koll på dotter Pusselbit dygnet runt.

Nu blir det tyskastudier och sedan ska jag göra rödbetssoppa och misstänker att det bara är jag som ser fram emot den... ;)

(Fast den är oerhört billig att göra och den är visst god och nyttig att äta!)

En härlig, men kylig måndag

När jag och son Pusselbit gick ut med boxer Pusselbit i det underbart soliga vädret för en morgonpromenad i morse, var det ca 6 minusgrader. När vi kom in igen efter ca 30 minuter, var det skönt att få dricka en mugg med varmt te för att få upp värmen igen. Nu är det "bara" ca 3 minusgrader utanför köksfönstret...

Herr Pusselbit var hos arbetscoachen i morse, men just nu är han hos en sjuksköterska. De brukar kolla upp honom emellanåt bland annat på grund utav att han måste äta levaxin resten av sitt liv, han tog bort sina sköldkörtlar för något år sedan. Sedan ska han också till vårdcentralen för att kolla upp sitt blodtryck, läkarna anser att han har för högt och kanske måste börja äta blodtryckssänkande medicin.

Jag själv äter 100 mg blodtryckssänkande medicin varje dag, men det beror inte på att jag har för högt blodtryck, utan det ska hindra alltför många migränattacker... annars har jag rätt så lågt blodtryck redan innan tablettintagen. Dotter Pusselbit äter bara 10 mg på morgonen och 10 mg på kvällen och de ville helst inte ge henne något alls för hon har fruktansvärt lågt blodtryck, men vi måste ju få stopp på alla hennes migränattacker så att hon kan sköta skolan och ha ett liv.

I eftermiddag kommer en kompis på besök och jag behöver inte göra någon middag, för vi har rester från i lördags och igår och det behöver ätas upp. I morgon blir det rödbetssoppa med gräddfil, på onsdag blir det korv med bröd (det blir en stressad dag och både jag och maken kommer bara att vara hemma mellan 16.00 och 17.30 under dagen, för vi ska gå och se tysk film vid 18.00...), på torsdagen blir det potatisgratäng och på fredag blir det fisk som vi själva fångat och på lördag blir det antagligen rester från den fisken. På söndag är det fars dag och maten är ännu inte bestämd, men antagligen kommer herr Pusselbit att få ha något att säga till om där! ;)

Jag önskar er alla en underbart härlig måndag, det ska jag försöka ha! =)

En härlig höstsöndag

Det har varit en underbart solig höstsöndag och herr Pusselbit tog hand om tvätten i tvättstugan mellan 10.30 och 14.00. En del av dotter Pusselbits kompisar dök upp hemma hos oss och jag skickade ut dem på en längre promenad med boxer Pusselbit, medan jag tog det sista av disken. När de kom in igen tog vi fram lite chips (som vi fick av en kompis här om dagen) och jag började på dagens middag - två köttfärspajer.

Nu när herr Pusselbit skjutsar dotter Pusselbit med kompisar till tågstationen för att vinka av den kompis som sovit över här i några dagar, kanske son Pusselbit vågar sig ut ur sitt rum. Han har hittills varken ätit frukost eller lunch, men antagligen lite chips som jag ställde in hos honom. Det gick så snabbt i morse när det bestämdes att dotter Pusselbits kompisar skulle komma och hälsa på att han inte hann bli tillräckligt förberedd inför det.

Sedan har han ju också varit iväg i tre dagar på ungdomskonferensen och ute bland en del folk, så han har nog många intryck att smälta innan han känner sig som vanligt igen. Bara han är glad och lycklig, är jag det också.

Nu ska jag skriva färdigt tyskauppsatsen och det är ungefär hälften kvar...

Soligt, men kyligt

Igår kväll körde herr Pusselbit ungdomarna till ungdomskonferensen, med son Pusselbits cykel hängandes på bilen. Mot 23.00-tiden hämtade han tjejerna, men son Pusselbit skulle cykla hem när han själv ville komma hem. Vi har märkt att sonen trivs allra mest med sitt liv när han själv får bestämma när han ska komma och gå... och han dök upp hemma igen vid 01.00-tiden på natten. Det är mycket ovanligt för att vara honom, men han hade träffat kompisar och haft roligt.

Idag kom han upp, åt frukost och cyklade sedan iväg igen för att vara med på 10.00-mötet och det var roligt. Han kommer nog aldrig att bli en "partykille", men bara han sticker hemifrån och träffar kompisar och har kul lite då och då, är jag nöjd och glad.

Annars är det ett fantastiskt och soligt höstväder ute, men något kyligt och det är väl inte så konstigt när julen snart är över oss... ;)

Idag ska jag skriva mera på tyskauppsatsen, det ska bli ugnsbakad falukorv till middag, jag hoppas att herr Pusselbit tar disken och eventuellt jobbar lite på utetäppan och ordnar där inför vintern (som snart är över oss) och ikväll ska dotter Pusselbit med kompis på bio, son Pusselbit kommer antagligen att vara på ungdomskonferensen och jag och herr Pusselbit får väl ha en myskväll för oss själva med lite utav det jag har bakat...

En härlig, trevlig och underbar lördag önskas er alla! =)

Längtar efter julen

Solen skiner, det har varit minusgrader i natt och jag ska snart sätta igång med brödbak, kanske bullbak, men definitivt kakbak. När man känner för det ska man absolut göra det, för resultatet blir så bra och gott! =)

Dotter Pusselbit med kompis har lovat att göra pannkakor idag och son Pusselbit var på ungdomskonferensen igår och funderar på att ge sig iväg dit idag igen. Det låter bra!

Min kompis som hälsade på oss igår, har en exman som arbetar på en mack. De skulle här om dagen slänga en del chipspåsar som datumet hade gått ut på, men deras dotter tog reda på påsarna. Det var så många påsar, att vi fick sex stycken av henne och vi åt upp två stycken igår kväll. Det var också sådana smaker som vi inte hade smakat på förut, så det var lite spännande.

Det kanske är hemskt att säga, men jag längtar efter julen. Det finns så många olika sinnesintryck som hör ihop med julförberedelserna och som är underbara. Glögg, pepparkakor, dofter av olika sorters kakbak, apelsiner, nötter, en massa olika sorters ljus, hyacinter, amaryllis...

Jag har en amaryllis som jag köpte på extrapris för 10 kronor efter nyår... den har börjat växa igen och dessutom växer ett litet skott vid sidan om. Oh, vad jag längtar tills de blommar, de är så underbart vackra! =)

En solig torsdag! =)

Det är ett underbart och soligt höstväder utanför mitt fönster och jag är inne på min andra temugg. Herr Pusselbit har masat sig iväg till jobbcoachen och har blivit riktigt bra från sin hemska förkylning.

Alldeles strax ska jag börja med torsdagsstädningen och sedan kommer en kompis på besök. Efter det blir det älggryta och sedan tysk uppsatsskrivning. Dotter Pusselbit och hennes kompis som kommer på besök i några dagar, åker direkt från tågstationen (vid 12.00-tiden) till en kristen ungdomskonferens som började i la Stada igår. Där har de tänkt att träffa en massa kompisar... jag ska se om jag kan få iväg son Pusselbit dit också, han behöver komma hemifrån lite! =)

Igår städade dotter Pusselbit sitt rum väldigt ordentligt och det är mycket sällan det är så välstädat. Det var en ren fröjd att gå in i det...

Idag ska jag försöka få son Pusselbit att dammsuga sitt rum. Han är väldigt ordningsam av sig, men verkar inte se de växande dammtussarna.

Hm, tiden går och det är väl dags att sätta igång med allt som behöver bli gjort. Jag önskar er alla en underbart härlig torsdag! =)

Regn

Herr Pusselbit har börjat undra om våra grannar ovanför oss har hjul på sina möbler och drar omkring dem varje dag, samtidigt som de har steppskor och steppar från tidig morgon till sena kvällen... i vilket fall som helst hörs det väldigt bra ned till oss. De som bodde där förut var studenter och nu har vi börjat undra om de någonsin var hemma, eftersom vi aldrig hörde av dem - när de inte dammsög förstås.

På grund utav herr Pusselbits förskräckliga snarkande sedan han blivit förkyld, har jag bara fått sova några minuter per natt. Åtminstone känns det så. Det var oerhört svårt att komma upp ur sänghalmen idag och jag börjar känna mig förkyld också och allt snurrar runt. Det skulle inte förvåna mig om det är både migrän och förkylning på en och samma gång...

Det regnar och småblåser ute och det är ett typiskt höstväder, vilket gör att man måste göra något som är typiskt för hösten: dricka te och ha tända ljus!

I morse fick jag pratat med min syster som är kvar i Sverige och det var så roligt. Det var ett tag sedan...

Herr Pusselbit har precis kommit instapplande efter en morgonpromenad med boxer Pusselbit och verkar smått frusen. Både han och boxer Pusselbit är våta av regnet.

I morgon kommer en kompis till dotter Pusselbit och ligger över i några dagar, så vi bör försöka röja undan lite grand så att hon kommer innanför dörren. Själva "forskningsarbetet" är färdigt och nu kan jag börja skriva på uppsatsen som ska redovisas nästa vecka. Vi får väl se hur det går...

Nu är teet slut och jag får fortsätta med dagens göromål, ha en så bra dag! =)

Tisdag och mulet

Idag är det mulet och jag dricker citronmelisste av citronmelissen som jag odlade och sedan torkade i somras. Det är faktiskt riktigt gott! =)

Igår kom jag på att jag redan nästa vecka skall redovisa en uppsats på tyska som ännu ej är skriven... så jag har nu på förmiddagen letat fram två gamla fil. kand. uppsatser ur gömmorna, för att kunna titta i och spåna lite grand. Själva uppsatsen ska handla om hur den tyske översättaren översatt svenska dialektord till tyska i Astrid Lindgrens "Emil i Lönneberga".

Herr Pusselbit är på benen (med hjälp av tabletter), men det är knappt. Igår kväll gick jag och dotter Pusselbit ut med boxer Pusselbit och i morse gick son Pusselbit ut med honom. Om några timmar får jag väl skicka ut båda ungdomarna tillsammans med honom...

Här kommer en dikt från 700-talet e. Kr. av den kinesiske diktaren Li Po:

月光在我的床前我一直在地上霜吧！

我举起我的头，

在明月的目光，

降低IT和家庭的梦想。

（黎钋701一762）

Moonlight in front of my bed,

I took it for frost on the ground!

I lift my head, gaze at the bright moon,

lower it and dream of home.

(Li Po 701-762)

Månsken framför min säng,
Jag tog det för frost på marken!
Jag lyfter mitt huvud, tittar på den ljusa månen,
sänker det och drömmer om hemma.
(Li Po 701-762)

(Jag är inte riktigt säker på att Li Po har just de tecknen i sitt namn, men jag hoppas det...)

En sjuk herr Pusselbit

Herr Pusselbit sökte här om dagen ett arbete som fordonselektriker och var på intervju på andra sidan huvudstaden. Idag fick han reda på att han är en av de få som gått vidare för att vara en av dem som kan tänkas anställas. Det håller vi tummarna för! =)

Herr Pusselbit är idag också väldigt förkyld och har intagit tabletter, näsdroppar och sängläge. Son Pusselbit äter en sen frukost och ska efter det gå ut med vår underbara boxer Pusselbit.

Dotter Pusselbit njuter av att det är höstlov. Hon sover naturligtvis fortfarande... Det är mulet väder ute, men ca 10 grader varmt. Jag ska snart börja med tyskastudierna och sedan fundera ut vad det blir för middag. Herr Pusselbit har lagt vita bönor i blöt över natten, så det får bli något med det...