Valdagen

I morse när herr Pusselbit var ute med boxer Pusselbit, mötte de en äldre dam med rullator som var ute med sin lilla papillon. Hon stannade och satte sig på rullatorn och började prata med maken och vår boxer skötte sig någorlunda bra (med hjälp av hundgodis).

Hon berättade att hon var 84 år gammal och ofta var ute på promenader. Sedan sa hon en hel del till, men herr Pusselbit som ju hör rätt så dåligt hummade bara med, för han hörde inte riktigt allt vad hon sa... ;)

Idag är det tänkt att vi alla ska samlas till ett familjeråd och göra scheman för varenda familjemedlem. Det måste bli någon sorts struktur i våra liv. Om herr Pusselbit ska vara 20 timmar per vecka hos jobbcouchen, måste det schemaläggas, annars har han ingen koll på det.

Son Pusselbit har den senaste tiden inte gjort något annat än ätit, sovit och suttit framför datorn och måste dras med på andra saker för att må bra. Dels måste han röra mera på sig och få frisk luft, dels har goföreningen börjat träffas och jag vill gärna få dit honom.

Jag måste schemalägga mitt liv och tyskastudierna, annars går bara tiden och inget blir gjort. Sedan måste vi också se till att boxer Pusselbit blir lämnad ensam så lite som möjligt...

Just nu är det dotter Pusselbit som har den mesta strukturen under dagarna (skolan bland annat) och man mår faktiskt väldigt bra med struktur i sitt liv. Jag har lärt mig att det viktigaste är inte när man går och lägger sig, det viktigaste är när man går upp. Går man upp samma tid varje dag, ordnar det sig automatiskt med läggtiden (förhoppningsvis)...

Här i området har moderaterna gått runt och knackat på och pratat med folk och bett alla att rösta på det de vill, bara de röstar. Igår ringde SSU runt till förstagångsväljare för att be dem rösta i valet. Eftersom dotter Pusselbit var med kompisar i la Stada, kunde hon inte prata med dem, men de försökte prata med son Pusselbit och det var nog inte så lätt. Han är väldigt eftertänksam av sig och pratar inte så snabbt, så jag tror att de trodde att han la på luren eller något, för plötsligt var allt avbrutet... ;)

(Fast det gjorde inte min son något, de höll precis på att försöka övertala honom att rösta på dem och han vill rösta på vad han vill och slippa förklara varför till en person över telefon...)

I vår familj är det en tradition att gå och rösta och försöka påverka vårt samhälle med våra röster. Det är både en skyldighet och en rättighet. Även om det har rapporterats om valfusk på olika ställen i Sverige i detta val, så är det inte lika svårt att rösta här som det är i till exempel Afghanistan. Det kan vi vara glada för.