tisdag, november 01, 2011

Blommor och blader...

Citronmeliss i min trädgårdstäppa

Klockan 11.15 är min dotters kompis på stationen. Då ska det vara välstädat, färdigdiskat och väldoftande i vår lägenhet. Det är mulet ute och migrän inne, så det kan bli lite svårt, men man får göra så gott man kan.

Maken kom hem med två buskar från jobbet igår kväll och ställde i vår lilla trädgårdstäppa som vi så fort som möjligt måste gräva ned. Om vi inte tog buskarna, skulle de slängas på tippen och det tyckte herr Pusselbit var synd. Nu önskar man bara att trädgårdstäppan vore lite större, det kan bli svårt att få plats med dem... men finns det hjärterum, så finns det stjärterum. Makens chef tittade på vår häck och bären på det och frågade honom om vi gjorde något på det och när maken såg frågande ut, sa hon att det är lika surt som rönnbär, men blir rätt så gott om man gör  tex gelé på det. Jag får väl gå ut och plocka de stackars bär som finns kvar...

Jag försöker övertala mina kära föräldrar och få dem att förstå att det är en väldigt bra idé att komma upp och hälsa på oss då boxer Pusselbit ska kastreras. Det är närmare jul, mina tentor är gjorda och jag behöver inte ägna tiden åt att läsa på dem och framför allt: vi kan kan använda deras bil när vi ska få hem honom efter operationen. Jag drömde här om dagen att vi inte kunde ordna fram en bil och gick en och en halv timma med honom i en skottkärra och med täcken och filtar och till och med blev intervjuade i stadstidningen med bild och allt. När jag berättade detta för herr Pusselbit sa han att han aldrig i livet skulle gå igenom la Stada med boxer Pusselbit i en skottkärra efter hans kastrering... vilken tur att det bara var en dröm!

Mina blommor inomhus är under all kredit och jag måste göra något åt dem. Jag funderar till och med att gräva upp lite citronmeliss för att ha i köksfönstret under vintern, men jag vet inte hur länge det skulle fungera nu när mörkret är på väg. Fast det skulle ju kunna vara ett experiment i hur länge en citronmelissplanta överlever inomhus över vintern...

För några veckor sedan plockade jag det sista av spenaten som vi odlat, men igår såg jag att det vuxit upp såpass att vi kan göra en liten sallad. Det är verkligen livskraftigt och tåligt och nästa år ska jag odla mer av det. Och min nedklippta gräslök har också vuxit upp, så jag kan klippa ned den igen och frysa in lite mera.

För tillfället väntar jag på den 8 november. Då kommer Christopher Paolini's Inheritance (den sista boken i serien Eragon) och jag har väntat på den boken lääääänge...

Inga kommentarer: