När vi gått en bit in i hagen, såg vi några unga sommarjobbare som kom med kommunens bil för att tömma soptunnan och då såg getingbona. De insåg att de var tvungna att försöka bli kvitt alla getingar och letade fram något medel från flaket. Herr Pusselbit iakttog dessa ungdomars försök att få bort getingarna utan att själva bli stuckna och han skrattade mycket gott åt det hela, samtidigt som han kände med dem. Han trodde att det här nog inte riktigt var en särskilt bra dag för dem och var glad för att han hittills sluppit att försöka bli av med ett getingbo i sitt utejobb.
När jag var gravid med son Pusselbit (22 år sedan), bodde vi i makens barndomshem. En dag fick jag flera getingstick och insåg att det var getingar i hela huset och att de också krupit in i mina kläder. När herr Pusselbit tittade på högsta vinden, fanns där ett väldigt stort getingbo, som han under den närmaste helgen fick försöka få bort. Hur han lyckades med det, minns jag inte, men getingboet försvann och också mina i stort sett dagliga getingstick. (Vilken tur att jag inte är allergisk mot dem).
1 kommentar:
Fint inlägg och härliga bilder, jag gillar getingar och bin och deras bon och levnadskultur tycker jag är helt fantastisk, har aldrig tagit bort några bon på landet. Mina barn är fostrade i samma anda, längtar till den dag då jag kan bli "hobbybiodlare"....brevid mig nu nä jag skriver detta så står det en kopp te....sötad med? Honung så klart!
Ha en fin fortsatt sommar!
Kram ifrån Oumberlige Peter!
Skicka en kommentar