Att fylla år och lite om mat

Under gårdagen fyllde jag 45 år... 45 år är ganska mycket, men jag måste erkänna att jag ändå känner mig som  bara 25 år. Min fader, som ringde under kvällen, erkände att han också bara känner sig som 25 år, så det verkar som om vår släkt snart bara består utav 25-åringar som aldrig blir äldre! ;)

Gårdagen tillbringades framför tv:n där jag intresserat tittade på först herrarnas final och sedan på damernas final i EM i konståkning. I damernas kom Viktoria Helgesson på 5:e plats och Joshi Helgesson (Viktorias lillasyster) på 10:e plats och det kan vi vara nöjda med. I herrarnas kom svensken Majorov på 11:e plats, om jag minns rätt. Svenskarna hade rätt att skicka med ännu en herre till tävlingen, men den tilltänkte var för skadad för att kunna tävla och det är synd, för han hade antagligen kommit på bättre plats.

Migränen hade flytt sin kos, så det kändes som att det var en rätt så bra födelsedag. Det blev potatis, köttbullar, brunsås och lingonsylt till middag (jag tycker rätt så mycket om det) och sedan blev det en mycket god smultronglass till efterrätt. (Vi köpte glassen för mycket nedsatt pris för många månader sedan...).

Många gratulerade mig på facebook och min kära svägerska ringde mig, trots att hon låg i migrän.

Idag är det strålande solsken från klarblå himmel, 6 minusgrader, ca 5 cm snö och makens arbetskläder tvättades tidigt i morse av honom själv. Jag ska snart gå igenom vår ekonomi igen... det finns nämligen billig ost och nötfärs på ICA som jag vill ha hem till stugan och müsli och mjölk behöver snarast köpas hem, för son pusselbit får dagen förstörd om han inte får det till frukost.

Mjölk och müsli är frukostmat för honom och kan bara ätas då och inte senare under dagen. På lunchen ska det helst vara en varmlagad rätt och därför brukar jag försöka att se till att det finns rester från gårdagens middag till det så att han bara kan värma på det i mikron. Ibland har vi kört med havregrynsgröt eller smörgås, men han vill helst bara äta smörgås till kvällsmat eller mellanmål. Sedan har vi den riktiga middagen och den är mycket viktig. Han är en mycket matglad son och vi vet ärligt talat inte var all maten hamnar, då han är smal som en sticka. Soppa är inte särskilt populärt, varken hos honom eller herr Pusselbit, så därför har jag börjat ha i mer mat i sopporna och döpt om det till "grytor" och då känner de sig mera nöjda med det, även om det egentligen är välfyllda soppor! ;)
Om man dessutom alltid har i krossade tomater och en hel del chili, slinker det ned hos den manliga befolkningen i vår familj... utan krossade tomater och chili är de inte särskilt förtjusta i de "grytor" eller soppor jag gör...

Dotter Pusselbit är lite annorlunda. Hon kan äta allt utom de rätter det är potatis med. Hon kan äta potatismos, men vanliga potatisar är inte särskilt gott för henne. Bönor och linser är en annan tvistefråga i vår familj. Hon kan äta ärtsoppa och kidneybönor och sedan inget mera av den varan. Det är synd, då bönor och linser är så billigt och nyttigt. Jag har räknat ut att om man gör ärtsoppa från grunden, kostar det bara 2 kronor/portion och det är väldigt bra. Eftersom jag inte gillar fläsk, gör vi ärtsoppa utan det... bacon går bra, men är inte särskilt gott till ärtsoppa... kanske om man steker upp det och smular över varje portion vid serveringen. Ska kanske pröva på det någon gång...

Vi har inte smakat på alla sorters olika bönor som finns ännu, så här om dagen köpte jag hem svarta bönor och vi får se när jag ska introducera dem. Jag själv måste erkänna att jag gillar röda linser mera än gröna linser och kikärtor är jättegott med bara lite smör och salt på! =)

Vi brukar alltid "spä" ut bland annat köttfärssåsen med rivna morötter, eller vitkål, eller röda linser, eller olika sorters bönor, eller ha i alltihopa... och de är också fantastiskt bra utfyllnad i soppor och grytor. Nej, nu blev jag riktigt inspirerad, nu får jag börja planera nästa veckas matlista!