Fåglarna kvittrar och det är fortfarande mulet. Herr Pusselbit har åkt iväg på en arbetsintervju och vi får väl se om det äntligen blir napp. Om han får det kommer han att arbeta inom parkanläggning och det är han duktig på, även om han kanske inte är så vidare förtjust i själva arbetet. När han växte upp fick han alltid klippa en stor gräsmatta, klippa en flera meter hög granhäck och så vidare och det gjorde honom avskräckt för att ha något eget trädgårdsområde.
Det är alltid jag som fått sköta våra uteområden, men det har jag inte haft något emot. Det är bara när jag velat gräva något och inte lyckats med det, även om jag hoppat på spaden för att komma ned i jorden, som han hjälpt mig med det. Annars är det jag som gjort allt och jag har trivts väldigt mycket med det. Jag oljade in kragpallarna, grävde ut deras platser och satte dem där de skulle vara, släpade dit 50-kilosgödselsäckarna (jag själv väger inte mer än 50 kg) och satte alla växter själv.
I år är det faktiskt första gången sedan vi gifte oss (för snart 22 år sedan) som han själv kommit med förslag om vad vi ska odla i vår lilla trädgårdstäppa. När han så väldigt gärna ville ha märgärtor i en av kragpallarna, gick jag med på det med en gång. Han kan aldrig få nog med uppmuntran i att ta mera del i vår lilla trädgårdstäppa!
.jpg)
Inlägg
2 kommentarer:
Det var när han och mamma hackade
upp den stooora lagårdbacken med
varsitt skyffeljärn som han bestämde sig att aldrig ha trädgård
han var 14 år och mamma hade alltid
bråttom. Men den höga underbara
granhäcken tror jag nog att han
längtar efter ibland!!!
Svägerskan
Visst är det kul när de engagerar sig. Min sambo var inte ett dugg intresserad av trädgård när vi flyttade till huset för 12 år sedan, men jag tror banne mej att han tillbringar mer tid hos mig med mina projekt än med sin egna hobby - garaget./Frogprincess
Skicka en kommentar