En eftermiddag i la Stada

Idag följde jag med son Pusselbit till AF där han träffade en studievägledare. När jag frågade om han ville att jag skulle följa med honom eller om jag skulle vänta i väntrummet, tyckte han att jag kunde stanna kvar i väntrummet. På vägen hem tyckte han att han nog klarar sig själv, så jag behöver inte följa med honom alls till AF någon mera gång. Det är så skönt för mig att veta, för målet är ju att han ska kunna sköta allt som rör honom själv.

Innan vi gick hem, följde han med mig till Indiska, Clas Ohlson och en heminredningsaffär som är väldigt mysig. Han är den ende som gör det i min familj, maken kan eventuellt, någon gång följa med till Indiska eller heminredningsaffären, men är inte glad över det. Clas Ohlson gillar han skarpt och dotter Pusselbit också, men hon vägrar sätta sin fot inne på Indiska eller heminredningsaffären... sedan köpte vi en kanelsnäcka till son Pusselbit och en pistagesnäcka till mig som vi åt på vägen hem.

Efter att vi gått halva vägen hem dök herr Pusselbit upp med boxer Pusselbit, och boxer Pusselbit skötte sig utomordentligt bra, trots all trafik, alla människor och en hel del andra hundar.

Nu har vi varit hemma ett tag och jag sitter framför datorn med te och tända ljus och utanför fönstret börjar det mörkna. Dotter Pusselbit är hos kompisar och väntas hem senare ikväll.