Potatisen puttrar på spisen och snart ska jag och son Pusselbit äta sen lunch. Middagen tar vi när resten av familjen är hemma...
Det är ett fantastiskt soligt och fint väder ute och det känns som man nu för tiden blir riktigt bortskämd med solsken och man får njuta av det så länge det varar.
Dotter Pusselbit slutade skolan tidigt idag och skyndade sig hem med en kompis och hämtade sin elbas med förstärkare och försvann lika snabbt igen till en annan kompis där de ska öva. Hoppas att de får riktigt roligt! =)
Herr Pusselbit var i morse hos en sjuksköterska som kollade upp honom och sedan stack han iväg till arbetscoachen.
En okänd kille från Ryssland som åkte herrarnas på konståkningen, kom riktigt bra till. Han har tragglat med konståkningen år ut och år in, men aldrig kommit längre än till de ryska mästerskapen där så många varit bättre än honom. Nu när en del som är bättre inte ställde upp, fick han åka vid 27 års ålder till EM och gjorde sitt livs åk.
Det gör att jag tänker på mina studier. Jag tragglar med dem år ut och år in och hoppas på att någon gång få bli färdig med dem. Det är många gånger jag funderat på att ge upp... men så tar jag nya tag och fortsätter. Det är så svårt med min migrän och man vet aldrig när den kommer. Dessutom känner jag att med så mycket migrän är man nästan ständigt trött och det gör det så svårt att koncentrera sig och det känns som om man är hälften så smart mot vad man var när man var yngre. Det kändes så bra att få höra om den här 27-årige killen... och sedan har vi hon som vann hela EM på damsidan. Hon hade tänkt lägga av och inte åka fler tävlingar. Hon hade tagit en del silver, men aldrig guld. Sedan blev hon övertalad att åtminstone åka på denna tävling som skulle hållas i hennes hemland och sedan lyckas hon över förväntan och tar guld! =)
Ge aldrig upp om det man drömmer om, för det kan faktiskt slå in bara man kämpar på! =)