lördag, augusti 22, 2009

Jag - en alliansledare


Måste erkänna att jag börjat spela ett strategiskt medeltida spel via internet. Det är riktigt spännande och jag lär mig mycket varje dag. Det liknar bland annat "Age of Empires", men ändå inte.

En dag upptäckte jag att min allians valt ut mig som deras ledare, mycket på grund av att det gått bra för mig och jag hade den högsta poängen av alla 18 stycken i alliansen. Det var inte lätt, då jag helt enkelt är en novis inom detta område. Hur ser man till att behålla alliansmedlemmarna i alliansen, hur ser man till att hålla fred med de andra allianserna runt omkring en, hur får man de nya att inse att de kanske måste be om hjälp om de blir anfallna av andra alliansmedlemmar?

Det var också jobbigt att vi som spelar spelet är utspridda i olika tidszoner i hela världen. När den ena är vaken, kanske den andre sover. Det försvårar också kommunikation och diplomati...

Det var för mycket arbete och efter en vecka bad jag någon annan ta över ledarskapet. Allt som allt har vi nog haft ca 5 stycken alliansledare på lika många veckor... nu har vi slagit ihop två allianser för att bli starkare och avskräcka andra allianser att anfalla oss och det känns mycket skönare.

Spelets namn är Evony...

7 kommentarer:

Anonym sa...

Låter nästan som Travian, som dotter 3 spelar. Kram från Sita.

Tant Greta sa...

Vad spännande! En dag i framtiden vill jag också lära mig att spela. Men det får bli i framtiden när jag känner mindre stress. Lycka till med ledarskapet!

Ninja sa...

Vad roligt att du är tillbaka från sommaruppehållet! Det där spelet lät jobbigt tycker jag....

Veiken sa...

Hej! Vad roligt att höra från dig igen. Jag hoppas det är fina fisken med alla pusselbitar!
Jag är värdelös på spel, men jag förstår att du har glädje av det. Kram

wme sa...

tänkte på ebony and ivory hhihihih

grattis till ditt ledarskap hihi

starling sa...

Låter som något jag ska avstå ifrån. Jag skulle nog sitta uppe hela natten för att kunna bli ledare och komma på massa strategiska och logiska saker. Vi hade Sims förut och jag undrade hur Barna kunde tycka att det var kul. Men vem satt där helt plötsligt och varje kväll...
Jag visste inte riktigt hur man spelade och en dag i Sims-världen kom Barn1;s mamma in till mig och mådde inget bra. Hon dog och efter det hade jag en stor och hög gravsten i mitt storarum.
Men det var kul så länge jag spelade.
Kul att höra av dig. Kram =)

*tingeling* sa...

God morgon i stugan! hihi låter skojsigt de där :) Det blev nått galet i överföringen så det är nog borta för alltid, vi förde över det på en skiva för vi skulle omprogramera datorn... synd nog kollade vi inte skivan innans vi tömde datorn.. alla kort borta, dom jag satt in på pyret i min chihuahua blogg finns ju kvar. men inta allt annat och på min mamma som inte finns längre är ju också borta, snyft.. men men... livet går ju vidare...
Ha en fin fin dag :)