kärlek, älska = ài

Suck! Då har vi sett båda filmerna och det var verkligen en fest. I båda talade de på mandarinkinesiska och vet ni hur underbart det är när man förstår lite grand av det de säger? Den känslan går inte att beskriva... men glad och lycklig blir man =D

Det kinesiska språket

Ett av de svåraste språk som finns att lära sig är kinesiska. Kinesiskan har många olika dialekter, fast de är som egna språk. (Tex. mandarin och kantonesiska).

Det finns ca 50 000 olika tecken, men alla används inte. Kan man ca 3000-5000 tecken, kan man läsa en vanlig tidning eller en bok. Om man kan ca 10 000 tecken, anses man vara en mycket lärd person. Ett tecken eller flera = ett eller flera ord. Språket har också ett pinyin-system och med det kan man lista ut hur tecknet uttalas. Dialekten mandarin har fyra toner i sitt språk; "v", "´", "`" och "-". Olika tecken kan ha samma pinyin, men pga av tonerna kan man se skillnad i uttalet och också vad det betyder. Eller så kan det vara samma pinyin och ton och den enda skillnad man ser, är själva tecknet/tecknet för ordet... man får läsa och lyssna ordentligt, så kan man komma på ur sammanhanget vad det betyder.

Ta tex. ma. Det kan betyda en massa olika saker och uttalet kan vara det samma eller i något av tonerna. Ma (med tonen "v") = häst, mà = en svordom, ma (-) = används i slutet av en mening för att det ska bli en fråga, men kan också betyda mamma. Det är olika tecken för orden, så man ser skillnad när man läser det.

Det oerhört intressanta är tex. att grundorden för Mei+guo (skrivet utan toner av mig) = USA, vackert+land. Shang+hai = på havet. och så kan man hålla på... jag älskar det här och är så fruktansvärt fascinerad!

En till sak är att samma tecken används i dag, som för 1000 år sedan, vilket betyder att man kan läsa det som skrevs då...

Det finns mycket mer att skriva om det här, men jag måste ju sluta någon gång och lite måste ni ju få smälta...

Ni som vill läsa mer om Kina, språket, kulturen osv. kan trycka på denna länk Allt om Kina

Kinesisk film

När jag läste kinesiska på Stockholms universitet, skulle vi se på film ett visst antal timmar under terminen. Vi kunde själva välja vilka och när, bara vi fick ihop antalet timmar.

Jag och de två andra kursare som brukade se filmerna tillsammans, kom snart på att i stort sett alla filmer vi skulle se var tragedier. I nästan varje film dog alla på olika sätt under filmens gång. Filmerna var klassiska och välkända för varje kines och kinakännare. I en film vi såg, var alla döda på slutet. Vi hatade verkligen det. Vi ville någon gång att det skulle vara ett lyckligt slut. Till slut kom vi på det, vi såg alla filmer tills det tragiska började. Då gick vi över till nästa film. På så sätt fick vi ihop alla timmar och vi fantiserade ihop våra egna, lyckliga slut där de fortfarande levde.

Nu har jag sett Jet Li´s "Fearless". Riktigt tragisk, men ändå inte. En riktigt kinesisk film, med kinesisk sensmoral. Andra liknande kinesiska filmer som är bra; "Hero", "Crouching Tiger, Hidden Dragon" och "Flying Daggers". Antingen hatar man dem eller så älskar man dem. Jag älskar dem.

Vi i vår familj gillar kinesiska, japanska och koreanska filmer. Det är rätt så skönt att gemensamt kunna titta på dem. Vi brukar skämta om att amerikansk film ofta slutar lyckligt och inga hjältar dör, i europeisk film är ingen lycklig, men ingen dör heller. I kinesisk film dör i stort sett alla (åtminstone huvudfigurerna). Nu är det inte alltid så som tur är, men ofta nog.

(från Pusselbitarna på metrobloggen)