World Autism Awareness Day

FN har utnämnt denna världsdag (2 april) för att uppmärksamma autism, förbättra kunskap inom ämnet, skänka stöd och för att utveckla utbildningen för de som har autism.

Deras sida: World Autism Awareness Day

Autism och aspergers syndrom

(Foto av Fru Pusselbit)

Jag läste en gammal artikel idag. Den hette "Vår sons väg ut ur mörkret" och handlade om ett pars son som konstaterades ha autism.

Artikeln var inte speciellt lång, men intressant. Sonens diagnos var bland annat att han led av "sensory integration disorder" (svårigheter att samordna sinnesintryck), ett tillstånd som karaktäriseras av förhöjd känslighet för en mängd olika stimuli. Ofta saknar autistiska barn inte alls kontakt med omvärlden, utan i stället är de alldeles för medvetna om den. Omvärlden blir helt enkelt för intensiv och påträngande och eftersom de är så känsliga tvingas de dra sig undan.

Det är som att alla sinnesintryck är en enda röra, eller att det är ett oupphörligt dånande brus i öronen eller att lampor är starka som strålkastare, eller att kläderna irriterar huden så att det känns som om de vore fodrade med stålborstar. Kanske att doften av all mat på en restaurang är så stark som om det tillverkades tårgas där... så kanske du förstår lite grand hur tillvaron för en autistisk person kan vara.

En förklaring till varför autistiska personer kan ha svårt för att titta på andras ansikten och speciellt ögonen, kan vara att det rymmer så fantastiskt mycket information och det kan bli för mycket för den autistiske.

Jag vet att son Pusselbit är väldigt känslig för beröring och det är viktigt att be om tillåtelse att få röra vid honom.  Det har alltid varit så, ända sedan han var mycket liten. Vissa kläder och en del ljud har också varit jobbigt genom åren som gått, så vi har varit mycket noga med att ha det tyst och lugnt omkring oss.

Och han är en mycket känslig person, som har stor medkänsla med andra människor. Fast ibland kan allt bara bli för mycket för honom och han måste dra sig tillbaka, innan han kan komma ut till oss igen. Då är det viktigt att han får vara i fred och gå igenom alla intryck i lugn och ro. Speciellt när han kommer hem ifrån skolan, när vi varit borta någonstans, eller något liknande. Nu har han Aspergers syndrom, ungefär som högfungerande autism. Jag lär mig mer och mer om det här för varje dag och det är mycket att lära sig för min son förändras hela tiden och egentligen vet jag bara om hur min sons syndrom yttrar sig, inte hur någon annans gör det. Och kan man egentligen bli helt fullärd om detta?

Något som är det allra viktigaste att veta om det här, är att vi egentligen aldrig kan veta hur han ser på sin omvärld. Jag kan heller inte riktigt veta hur min man ser på världen eller hur någon annan ser på den, för vi är alla olika individer. Vi alla tänker på olika sätt, men vi är alla lika mycket värda!!

Autism

Solen skiner från en klarblå himmel och det är ca 15 grader varmt i skuggan och fåglarna kvittrar. Det verkar vara en toppendag

Har redan druckit en mugg te (svart te med smak av blommor) och gått igenom alla tidningar + e-mail, pratat med sonen som varit hemma på håltimma från skolan och planerat upp dagen och veckan lite...

Min man är förståeligt nog hemma idag, men han har ätit lite och verkar vara på bättringsvägen och det är skönt!

Nu ska jag betala alla räkningar, sätta på en massa tvätt (har beslutat mig för att tvätthögen ska elimineras så fort som möjligt), diskmaskinen ska sättas på och sedan ska jag också skriva färdigt en recension som är det som är kvar på litteraturkursen.

Den här artikeln gjorde mig lite extra upprörd Barnen röstade ut autistiske Alex, 5. Om det hade hänt min son (som har Aspergers syndrom) hade jag blivit otroligt arg på läraren! Man har väldigt många känslor (precis som du och jag) när man har detta funktionshinder, men man har svårt att beskriva, eller uttrycka dem för andra. Det gör att man också kan ha svårt att förstå vad andra menar om de inte är tydliga. Min son har en stor medkänsla med andra. Vi har jobbat mycket på att få honom att förstå saker och ting, som har varit svårt för honom. Redan när han var liten, sa han till vår dotter (när en liten kusin var jobbig) "Du måste ta det lugnt med honom (kusinen), han är liten och vet inte bättre!" Min son har ett stort tålamod med andra människor och bryr sig inte om den andra människan är populär eller inte. Han är likadan mot alla. Jag är väldigt stolt över honom, för trots alla svårigheter han har, kämpar han på och är omtyckt. Han kommer aldrig att vara den populära innetypen med många vänner, men jag är glad bara han har någon vän som förstår honom och som han tycker om att umgås med. När jag och min man gick och pratade med alla hans olika lärare, träffade vi på en del andra föräldrar och hans olika klasskamrater. Vi märkte hur måna alla var om honom och hur det tyckte om honom, trots att han är lite udda ibland... Han har ju svårt att möta ens blick och det är ofta svårigheter att få honom att öppna sig. Dessutom säger han ju inte så mycket, fast jag har förstått att med kompisar som han känner sig hemma med kan han prata en hel del :)

Som förälder undrar man givetvis hur det kommer att gå framöver, men jag tror att han tycker om sitt liv och att det kommer att gå bra. Det är det viktigaste för mig!

(från Pusselbitarna på metrobloggen)