En mulen söndag

Man måste vara tacksam. Även om det är trist idag med mulet väder, så har vi haft hur mycket underbar sol som helst i veckan som varit. Hoppas att solen kommer snart igen. Känner mig så svältfödd på värme och sol efter den tråkiga hösten och vintern...

Nu i helgen har jag fått min man att deklarera, så nu är vi båda färdiga med det. Jag minns hur det var när man deklarerade förr. Sista dagen fyllde man i deklarationsblanketten och det var en riktigt svensk folkrörelse. Hur många svenskar stod inte i kö utanför skattemyndigheten för att hinna lämna in blanketterna innan 00.00-slaget?

Min man har åkt ut till bilen igen. Det verkar aldrig ta slut med arbetet på den heller... Min dotter kom upp före mig och låg i badet när jag kom upp. Jag hittade maken och sonen ätandes frukost i köket. Nu sitter båda barnen framför varsin dator. Jag är inne på min andra mugg choklad&wiskey te och en tvätt är i tvättmaskinen. Ska snart sätta på en diskmaskin och börja med språkvetenskapen i tyska. Den ska vara färdigläst på tisdag. En massa instuderingsfrågor ska besvaras och sedan har vi ju också den trevliga uppsatsen som ska skrivas färdig...

Man är ung så länge som man ännu kan lära sig något, anlägger nya vanor och tål att bli emotsagd. (Ebner Eschenbach)

(från Pusselbitarna på metrobloggen)