Imorse blev jag väckt av en av mina systrar i USA. Hon grät och berättade att deras minsta dotter av en olyckshändelse ramlat i poolen. Hennes man hade bara ett kort ärende in i huset innan han kom tillbaka ut till barnen igen och då hade allt skett. Deras äldsta dotter på 6 år hade hittat sin syster och dragit upp henne snabbt. Polisen kom på 99 sekunder och kort därefter ambulans och brandkår. Dottern ligger nu nedsövd på sjukhus med en massa slangar och de vet inte hur skadad hon är.
Jag var den enda släkting hon fick tag på här i Sverige, så när vi hade pratat gick hon och lade sig. (De ligger 7 timmar efter oss.) Nu har jag pratat med mamma och pappa, en syster här i Sverige, min svägerska och två kusiner.
Jag sa till henne att vill hon, köper jag en flygbiljett med detsamma och kommer över. Hon behöver allt stöd hon kan få och mina tentor kan göras i höst. Min man håller med. Mamma vill också åka, så vi får se ikväll när min syster vaknat. Som tur är bor en annan syster med familj inte så långt därifrån, så hon får också stöd där. Vi håller kontakten med varandra och ber väldigt mycket till Gud om att allt ska gå bra.
Vi är alla lite chockade, men snart ska jag kolla efter flygbiljetter på nätet. Orkar inte göra så mycket just nu...
Lätta bekymmer är pratsamma, djupa sorger stumma. (Okänd)
(från Pusselbitarna på metrobloggen)
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar