Nu igen?!

Jag blir snart galen. Nu har jag fått det igen. Denna hemska migrän... Inte lika fruktansvärd som för några dagar sedan, men tillräckligt mycket för att bli sängliggande och önska att "migrän" var en person. Då skulle jag gladeligen åka in för mord...

Eftersom min svägerska har haft migrän i så många år, vet min man hur han ska handskas med det. Det är han som tvättat och diskat i dag. Kom på att jag börjat be honom om ursäkt hela tiden. Idag sa jag att jag ska sluta be om ursäkt. Jag kan faktiskt inte hjälpa att jag får det här. Denna hjälplöshet, denna svaghet och trötthet... jag hatar det så oerhört. Hela mitt liv har jag fått vara stark, fått kämpa för saker och ting och andra har kunnat luta sig mot mig. Nu, är jag svag och måste luta mig mot andra. Det är så svårt.

Skönt att ha en blogg där jag kan skriva av mig det här. Både glädje och sorg...

(från Pusselbitarna på metrobloggen)