För någon timma sedan vinkade jag av dotter Pusselbit på hennes väg till Dublin. Jag hoppas att hon får riktigt roligt tills vi ses igen.
Förra året köpte jag 8 jordgubbsplantor som jag satte in en pallkrage ute i min lilla trädgårdstäppa. De har varit duktiga på att skjuta skott och 12 av skotten ska jag sätta i den andra pallkragen så fort som möjligt.
Min nya granne höll på ute i sin trädgårdstäppa och berättade att hon idag skulle köpa sig en liten gräsklippare. Jag lånade omedelbart ut vår, så hon så fort som möjligt kunde hänga upp sin våta tvätt. Sedan fick hon den stockros som växt i en av odlingslådorna och hon ska få mera av den varan när maken kommer hem och kan gräva upp dem. Hur mycket jag än hoppar på spaden går den inte ner såpass att man kan få upp hela stockrosen med rot och allt. Jag misstänker starkt att stockrosor har lika långa rötter som de är långa över jord...
Min nya granne ska också få så mycket citronmeliss hon vill ha, jag sa att hon kunde gräva upp det när hon ville. Fast jag rådde henne att sätta det i en kruka först, så att hon inte blir invaderad av citronmeliss i sin trädgård nästa år. Sedan ska hon få hälften av det jag skördar och torkar. Hon tyckte det lät bra att kunna dricka det under vintern!
Den nya grannen undrade också om jag stördes av hennes tvättmaskin i köket som ligger precis bredvid vårt nuvarande vardagsrum och det gjorde jag inte. Sedan undrade jag om hon stördes av vår tv och det gjorde hon inte. Vad skönt!
Under tiden vi höll på i våra trädgårdstäppor, satt boxer Pusselbit på balkongen med blicken fastklistrad på grannens söta lilla vitsvarta och mjuka katt. Speciellt när jag klappade och gullade med den lite... ;)
Kläder till dotter Pusselbit är inköpta och hon kommer inte att vara helvit på studenten. Hon kommer att ha en vit kjol och en mossgrön enkel blus som matchar hennes ögonfärg och som också passar bra till hennes blonda hårfärg. Den blusen kommer hon senare att ofta kunna ha till jeans, shorts och så vidare.
Igår hann jag vara med på hennes eftermiddagsföreställning på teatern och sedan skyndade jag mig hem för att vara med boxer Pusselbit medans herr och son Pusselbit gick på kvällsföreställningen.
Jag har gått med i den andra största alliansen i evony på min server. Just nu håller jag på att se om jag trivs, annars kanske jag vill gå till systeralliansen dit de flesta från min gamla allians gick. Medlemmarna i den här alliansen har alla över en miljon i prestige... de flesta faktiskt runt 2,5 miljoner eller mera. Jag själv har bara ca 1,8 miljoner i prestige och känner mig liten jämfört med dem, men i min förra allians var jag en av de med mest prestige.
De flesta tycker att jag är stor och stark, men jag själv ser mig inte som det. Många tycker att det är ett krigs- och strategispel och anfaller de flesta som de inte är vänner med utan urskillnad. Jag har mest anfallit dem som slutat spela, för jag vet hur trist det är att bli krossad av någon större och sedan ha svårt att resa sig igen. Jag har också satsat på mitt eget försvar och att anfalla städer som "datorn" har och som ingen spelare i riktiga livet har. Och jag har som bekant inte lagt ut en enda krona på det här spelet som många av de riktigt stora spelarna har gjort. Det tänker jag inte göra heller, det enda jag lägger på spelet är en massa tid...