Kläder är ett evigt problem.
Judith, 21, tvingas gå i barnkläder. Hon är inte ensam om det. För något år sedan älskade jag Lindex, för de hade strumpbyxor i min storlek 34. (Har skostorlek 34). Sedan kom klåfingriga EU och bestämde att alla vuxenstorlekar när det gäller strumpbyxor, ska börja från 36. Haha, vet ni hur jag ser ut i den storleken?
Jag är 154 cm lång och när jag fick mina barn vägde jag runt 42 kg. Idag är jag fortfarande lika lång, men väger ca 47 kg. När jag fyllde 40 började jag äntligen kunna gå upp lite i vikt, men det går ut över min hälsa. Har kommit på att rör jag på mig, behåller jag den lägre vikten. Vräker jag i mig fel mat och aldrig rör på mig, kan jag, om jag har tur, väga ca 47 kg och eventuellt kunna köpa en kjol eller ett par byxor som inte åker av mig, bara för att jag är för smal. Ska det behöva vara så här? Visst kan man sy in kjolar och byxor, men jag är ingen sömmerska och det blir dyrt att leja bort allt.
För 10 år sedan hittade jag en underbar dräkt i stretch på H&M i storlek 34. En sömmerska fick lägga upp ärmarna och kjolen, som är riktigt kortkort på en vanlig person, räckte till ovanför knäna på mig. Det är det enda riktigt snygga jag har och som inte kommer från barnavdelningen. Jag bryr mig inte om, om den är modern eller ej, det enda jag bryr mig om är att det är ett "vuxet" klädesplagg.
Min dotter är så mycket större och väger mera än vad jag gör och hon är så lycklig över detta. Hon kan gå på damavdelningen och köpa ett par snygga skor till sig, eller välpassande kläder. När vi köpte barnkläder till henne, var jag väldigt noga med att de skulle vara lite neutrala, för jag skulle ju ärva henne!
Någon gång har jag köpt svindyra skor i en specialbutik i Stockholm för personer som har extra små eller stora fötter. Jag tror att butiken heter "King size" eller något sådant...
Ibland har jag funderat på att starta en butik på nätet och sälja snygga och kvinnliga kläder för småväxta kvinnor, men det har inte blivit så ännu. Kan bara säga att många av mina kläder och skor är nu inköpta i USA, där mina systrar bor. Här i Sverige är vi ett U-land när det gäller bra kvinnokläder i rätt storlek!! Dessutom, när jag inte har på mig kläderna som är inköpta i USA, ser jag ut som en äldre kvinna som fortfarande vill vara i tonåren. Det är inte med vilje!